Jesssicaaaaa

Herregud. Idag är jag sådär nostalgisk igen. Längesen nu, men det har ju vart rätt mkt på senaste tiden så kanske därför...

Fick för mig att kolla igenom massa bilder och videos från förra och förrförra året. Gud.. Jag har haft helt galet kul. Fick allt tårar i ögonen när kollade på vissa videos, puss på dom. Och på pojkarna... Och på er som var med.
Tråkigt att inse att sakerna redan upplevts. Vissa gånger har vart så sjukt jäkla satans bra så att det inte vore sant. Skulle ge hur mycket som helst för att få uppleva vissa gånger igen.

Låter det klyschigt att säga att pojkarna och ni tjejer har jag mig den jag är idag? Nä, inte enligt mig. För det stämmer ju. Jag vet inte vem jag skulle varit om jag inte började åka runt på spelningar, men vet med säkerhet att jag inte skulle varit den jag är idag. Och skulle absolut inte upplevt så mycket som jag faktiskt gjort. Och inte heller sett så många platser jag sett. När jag kollar på nån karta nån gång ibland ser jag städer där jag faktiskt varit en eller flera gånger. Och då dyker ett eller flera minnen upp och jag får ett sånt där riktigt fånigt leénde på mina läppar.

Att åka runt är faktiskt bland det bästa jag vet, vad än folk tycker om mig och mitt intresse. Att åka iväg med polare och dra på spelningar, det är något alla borde göra. Förväntingarna innan, adrenalinet på spelningen, och lyckan efteråt är grejer som inte alla förstår sig på. Har man inte vart med själv så vet man faktiskt inte ett skit om vad det handlar om.
Jag har fått mycket skit för att jag åkt runt, men fine, och? När jag nu tycker om det så mycket som jag gör, varför ska jag då sluta med det? Jag har tagit den skiten, och lagt det åt sidan. Vad ska man göra åt saken? Några lägger ner av den anledningen, det är inte rätt att det ska vara så. Det kan vara svårt, men försök stå på er.

Nu blev inlägget längre än jag trodde, och jag fattar inte vad alla ord kom helt plöstligt. Det jag egentligen hade tänkt blogga om var Westlife. Lyssnade på deras "When you´re looking like that" tidigare ikväll, och sen var det kört. Vilka minnen! Jag har visserligen bara sett dom två gånger, men vilka konserter! Lite läskigt är att nu när jag lyssnar på låtarna kan jag faktiskt sjunga med det mesta. Låttexterna sitter tydligen kvar långt där inne...

Nu ska jag ta en hårborste och hoppa runt i lägenheten och sjunga i min mic. Man får ju passa på när man är ensam hemma ;)
Hörs imon! Natti puss